Omstart

Det har gått över ett halvår sedan jag som examinationsuppgift i den första kursen inför mastern skrev ett PM inför det fortsatta arbetet med arbetstiteln: Konstnärlig process som lärandeform, en gestaltande reflektion över bildarbetets möjligheter att ge något form och mening.
Under våren har vi inte haft några kurser och jag har inte lyckats särskilt bra med att hålla igång "studerandet" själv. När jag i somras efter arbetsårets slut började ta mig in i mitt tänkande kring de här frågorna igen kändes det som att börja på nytt och som alltid när en återkommer till något som gjorts tidigare kändes inte mitt PM särskilt aktuellt. Jag började därför med att klippa och klistra i texten för att försöka skapa några trådar att börja dra i och fundera vidare på.

Jag beskrev den västerländska teoretiska kunskapstraditionen och dess dualistiska syn på subjekt och objekt där kunskap är kunskap om något, från subjektet avskilt.

Detta sätt att se på kunskap ställde jag mot begrepp som bildning, praktisk och tyst kunskap samt konstnärlig praktik. Gemensamt för dessa begrepp är synen på kunskap som en aktivitet, något som görs snarare än något som förmedlas. Framförallt riktade jag mitt intresse mot de områden där konstnärlig process och metod används i kunskapsgenererande syfte. 

När konsten och det estetiska sammanförs med lärande i pedagogiska sammanhang beskrivs detta ofta som en möjlighet att göra kunskap till sin egen genom att aktivt bearbeta den på något sätt. Oavsett om man talar om konstnärlig praktik inom det konstnärliga eller det pedagogiska området talar man om denna praktik som en öppen process som gör det möjligt att ifrågasätta och synliggöra alternativa tolkningar och som har ett annat perspektiv på kunskap än det traditionellt vetenskapliga. 

En sådan kunskapande praktik, som bygger på fria processer av skapande och sökande har visat sig svår att formalisera och står i skarp kontrast till den mål- och resultatstyrning av kunskap som kännetecknar samhällets kunskapssyn idag. 

I Sullivans (2005) beskrivning av konstnärlig praktik som forskning framträder både
teori och metod inom området som innehållande en mängd perspektiv. Sullivan menar att för att förstå och uppskatta hur konst bidrar till mänsklig kunskap måste konstnärlig forskning lokaliseras i de teorier och praktiker som omger den konstnärliga praktiken. Det är, menar Sullivan, från denna centrala plats av kreativ praktik som forskningens frågeställningar framträder. 

På samma sätt som teorianknytningen kommer att utvecklas i processen blir metodologiska ställningstaganden utvecklade under arbetets gång. I min magisteruppsats beskriver jag karaktären på min process som sammanflätad av teoretiskt och praktiskt kunskapande genom intra-aktion. Begreppet är hämtat från Karen Barad och beskrivs av Lykke på följande sätt: Agential realism betyder att det sker en så kallad intra-aktion mellan mänskliga och ickemänskliga aktörer eller agenter. Med neologismen intra-aktion hänvisar Barad till att det är en fråga om fenomen som bara momentant och temporärt avgränsas från varandra och som verkar aktivt och ömsesidigt transformativt på varandra. (Lykke 2009, s. 102)

Till stor del cirklar mina tankar mycket kring ontologiska och epistemologiska frågeställningar. Det här känner jag att jag måste reda ut ordentligt. Vilka är utgångspunkterna för mitt arbete?
Mina anteckningar från examinationen kan också leda mig vidare:

Vilken relevans har din undersökning för det pedagogiska? Vet du hur du ska kunna anknyta till en didaktisk relevans? 

Vad kan vi kalla de estetiska kognitiva processerna? (Akta dig för de estetiska lärprocesserna-diket) 

Att använda sig av begreppet lärande process är ett ställningstagande (referens).  

Varför är Sullivans modeller intressanta?  

Texten är linjär bilden är holistisk. Hur påverkar detta ditt arbete? 

Jag är osäker på vilken/vilka metoder som bäst beskriver mitt arbetssätt. Kan det vara en frågeställning?  

Mitt gestaltande, reflekterande och analyserande arbete intra-agerar i processen. Din metod?

Börja jag här? Med begreppen.

• Estetiska kognitiva processer
• Lärande process
• Didaktisk relevans och koppling