Didaktik I

Jag har funderat en hel del kring det här med didaktik. Jag har nu skrivit två magisteruppsatser och i princip fått endast ändringar gällande kopplingen till mitt ämnesområde. I Konstfacks bedömningsbrev står det att kopplingen till den bildpedagogiska diskursen behöver förtydligas och i HDK:s brev står det jag behöver förstärka kopplingen till det (bild)pedagogiska/utbildningsvetenskapliga fältet. Själv har jag vid bägge tillfällen tyckt att kopplingen varit självklar. Det har varit ganska lätt åtgärdat genom att lägga till några förklarande meningar i texterna, men det har fått mig att fundera på det här med självklarheter. Egentligen är det kanske så att jag efter tjugotre år som lärare inte fundera så mycket kring teorier och metoder inom det didaktiska området. Istället kör jag på intuitivt. Det är min erfarenhet som styr min utformning av undervisningen. Så nu tänker jag efter tjugotre års undervisning läsa in mig på den vetenskapliga betydelsen av didaktik :)
Det här har naturligvis också stor betydelse för de frågor om mitt fortsatta arbete som uppkom vid examinationen: Vilken relevans har din undersökning för det pedagogiska? Vet du hur du ska kunna anknyta till en didaktisk relevans? 

Jag frågar mig alltså:

Hur ska jag anknyta till en didaktisk relevans?

Vad innebär didaktisk relevans?  ----> Vad finns det för definitioner på didaktik och ämnesdidaktik?

Jag läser på i  Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska konsekvenser. Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna? av Lena Boström, Ulla Damber och Lena Ivarsson.

Den här artikeln tar sin utgångspunkt i ämnesdidaktikens avgörande betydelse för undervisning i skolan och vikten av att dra slutsatser av forskningsresultat för att göra detta användbart... 

Artikelns intention är att belysa, analysera och diskutera ämnesdidaktisk forskning i en breddad metodologisk ansats samt sammanställa resultaten från avhandlingarna. Inspiration har vi bl.a fått av Hattie’s (2009):”While we collect evidence, teachers go on teaching (s.5). Vi menar därmed att det är viktigt att stanna upp, reflektera över våra forskningsresultat och göra detta användbart för pedagoger och forskare. Våra forskningsfrågor är följande: Vad kan vi lära om ämnesdidaktik i allmänhet och språkdidaktik i synnerhet? Vilka praktiska konsekvenser kan detta få för de båda vetenskapliga områdena? Hur kan vi synliggöra resultaten för lärare?  

Hinner inte formulera om detta just nu. Jag klipper och klistrar lite. Citerar.

Ordet DIDAKTIK betyder undervisningskonst. Didaktiken löser ut lärandekomponenten ur pedagogiken på en allmän nivå och/eller flyttar in den i en disciplin eller ämnesmiljö.

Förenklat kan man säga att didaktiken behandlar följande normativa frågor:
a) vad som ska läras (innehåll)
b) hur det ska läras (lärandeaspekt)
c) varför något ska läras (mål- och syftesaspekt).

Didaktik kan ses som ett verktyg att utforska, beskriva och sätta ord på lärarens arbete i klassrummet. De didaktiska frågorna bör också sättas i relation både till skolans övergripande mål (de nationella styrdokumenten) och samhällets grundvalar (lagar, målsättningar osv.), såväl som till den praktiska verksamheten.

ÄMNESDIDAKTIK är en kombination av pedagogiska och teoretiska kunskaper och handlar om att studera läroprocesser inom specifika ämnen. Det finns många olika definitioner på ämnesdidaktik och åsikterna om dess grundvalar. Många ser ”ämne” och ”didaktik” som separata enheter som kan kombineras på olika sätt. Andra hävdar att ämnesdidaktik egentligen är en odelbar helhet (Bronäs & Runebou, 2010).

Detta bygger på att den har en avgörande betydelse för undervisning och utgör ett eget kunskapsfält. Den har principer för undervisning och lärande i fokus och består av två aspekter; ämnet och didaktiken där den ena ger den andra en form.

Vilken är didaktikens uppgift? Så här förklarar prof. Bengt Andersson detta fenomen (refererad i Hesselfors Arktorft, 2009); Kortfatta kan man säga att ämnesdidaktikens uppgift är att skapa, utveckla och vårda kunnande för lärande och undervisning angående olika innehåll och elevgrupper (s.49). 

Med denna definition kan man gå vidare och ställa sig frågan vilket syfte den ämnesdidaktiska forskningen har. ”Den ämnesdidaktiska forskningen syftar till att öka kunskapen om undervisning och lärande i specificerade och tydligt avgränsade ämnesinnehåll. Den söker inte efter innehålloberoende beskrivningar på en generell nivå, utan istället karaktäriseras forskningen av en insikt om det specifika innehållets avgörande betydelse för lärande och undervisning” (Eskilsson & Redford, 2007).

Utifrån den ämnesdidaktiska forskningen kring ett ämne kan läraren inom ämnesområdet få kunskap om hur man kan tänka som lärare då man undervisar inom detta område.

Pedagogiken ger alltså en allmän grund för förståelsen av lärandeprocesser och hur sådana kan stödjas. Ämnesdidaktiken ger fördjupade teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i hur man undervisar inom det egna ämnesområdet. Allmänt kan man säga att man i ämnesdidaktiken belyser teori och praktik framför allt utifrån följande tre frågor:

- Vad ska man undervisa om, dvs. vilket innehåll passar för denna kurs och dessa elever/kursdeltagare? 

- Hur ska man undervisa om det valda innehållet, dvs. vilka arbetsformer passar?

- Varför ska man göra just så, dvs. vilka ämnesdidaktiska motiveringar finns för detta?

I den här genomläsningen har jag speciellt tagit fasta på att innehållet i den ämnesdidaktiska forskningen handlar om det specifika innehållets (det bildpedagogiska innehållets) betydelse för lärandet. Jag väljer att tolkar detta som att det är själva görandet i bildundervisningen och den lärande process som då uppstår som är viktig. Vilket stämmer bra med det (än så länge bara i mitt huvud) innehåll jag vill arbeta med och undersöka i min masteruppsats.

Källa: Boström, Lena, Damber, Ulla & Ivarsson, Lena (2010). Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska konsekvenser [Elektronisk resurs] : Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna?. Språk för framtiden. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Falun 12-13 november 2010. Language for the Future. : Papers from the ASLA symposium in Falun 7-8 November 2010. s. 44-60

Tillgänglig på Internet: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:377005/FULLTEXT02.pdf