Det där med vetenskaplighet

Johan Asplund beskriver i Hur låter åskan, en förstudie till en vetenskapsteori en växande otillfredställelse med det han kallar "...en slentrianmässig vetenskapsteori som kan urskiljas i ’vetenskapsteoretiskt prat’." Den otillfredsställelse Asplund beskriver bottnade i att han "...ständigt tycktes sammanblanda vetenskap och konst".

"Mina upplevelser vid läsning av Weber verkade inte på något avgörande sätt skilja sig från mina upplevelser vid betraktandet av, säg, en målning av Cézanne. Omvänt var jag benägen att förhålla mig till konstverk från skilda tider som vore de forskningsresultat. Men handlade det verkligen om en sammanblandning eller förväxling? Fanns det inte goda grunder för att förhålla sig till vetenskapliga produkter som till konstverk, och vice versa? Både vid läsningen av Weber och vid betraktandet av en målning av Cézanne hade jag en stark upplevelse av insikt."(Asplund 2003, s 20-21)

Asplund frågar sig vidare om inte denna upplevelse av insikt i de båda fallen kan tas till intäkt för att vetenskap och konst är besläktade med varandra snarare än av varandra uteslutande verksamhetsformer.

Vad är ett vetenskapligt förhållningssätt?
Enligt Stukat (2006) betonar akademiska utbildningar allt starkare ett vetenskapligt förhållningssätt. Det här får mig att tänka på hur forskning ofta beskrivs (för studerande). Det finns tydliga mallar för hur forskning ska gå till; syftet ska formuleras klart och koncist, problemet ska vara tydligt och väl avgränsat samt möjligt att besvara, teorier och metod ska väljas, data samlas in och analyseras och resultatet ska beskrivas.
I denna mall är det svårt att trycka in konstnärliga metoder och de sätt på vilket sådan forskning går till. (definiera konstnärlig forskning) 

"Ett ytterligare viktigt och ganska självklart skäl för den vetenskapliga träningen på högskoleutbildningen är att man lättare ska kunna ta till sig och förstå forskningsresultat och tillämpa dem i yrkets utvecklingsarbete. Avståndet mellan forskning och praktisk verksamhet måste bli mindre. (Stukat 2006, s 5) 

Betoningen av vetenskaplighet i kombination med kravet på tillämpbarhet (i vårt fall den didaktiska nyttan) styr forskningen inom respektive ämnesområde mot ett urval av forskningsfrågor som ska leverera den forskning som behövs och är användbar.
Detta uppfattar jag som projekt där det är lätt eller direkt möjligt att se tänkbara tillämpningar.

I förhållande till detta synsätt blir konstnärlig forskning och dess metoder inte "tillräckligt vetenskapliga". (definiera konstnärlig forskning och metod, vetenskaplighet)

I Den oväntade nyttan beskrivs vikten av fri forskning och hur värdefulla upptäckter kan dyka upp där ingen hade en aning om att man skulle leta. I skriften lyfts ett antal exempel fram på hur grundläggande forskning utan att vara styrd av tankar på tillämpningar ändå gett mängder av nyttor.

"Slumpen gynnar det förberedda sinnet – det var förklaringen bakteriologen Alexander Fleming gav när han inte kastade bort sin förstörda bakterieodling som hade möglat, utan istället insåg att han var något intressant på spåret. Bakterierna hade dött och med vidare forskning hittade han ett bakteriedödande ämne som mögelsvampen bildade. Det gav oss penicillin som än idag räddar livet på miljontals människor och ofta rankas som förra århundradets viktigaste upptäckt."

"De senaste åren har Sverige och andra länder gjort stora satsningar på innovation och vad som tros vara ”nyttig” forskning. Deltagande forskare måste redan i förväg definiera vad de förväntas komma fram till. Sådan styrning kan få forskningen att stänga dörren för oväntade upptäckter som dyker upp, och ofta kan visa sig vara mer värdefulla än de ursprungliga forskningsidéerna."

Grundforskningen som beskrivs här är naturvetenskaplig och det kanske är det vanligaste området för den här typen av forskning. Men är det verkligen så stor skillnad mellan de olika vetenskapsområdena?

Kanske är det möjligt att se grundforskning och konstnärlig forskning som besläktade. Beskrivningen av grundforskning som ett förutsättningslöst och nyfikenhetsstyrt sökande efter grundläggande kunskaper utan att vara styrd av tankar på tillämpning, skulle lika gärna kunna sägas om konstnärlig forskning.

Även slump och intuition är redskap i forskningsprocessen.

Saker händer aldrig där man tror de ska hända,
inte heller går de via de vägar man tror. (Deleuze)

Är det artikelskrivandet som börjar här?

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Källor:
Asplund, J. (2003). Hur låter åskan?: Förstudium till en vetenskapsteori. Göteborg: Korpen.
Stukat, Staffan: Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund 2006.
Den oväntade nyttan. Kungliga vetenskapakademin, 2012.

Så nu är det väl bara att sätta igång...men vad ska jag skriva om?

Under kursens gång har jag tänkt mycket på vad vetenskaplighet innebär och på vilket sätt den konstnärliga forskningens förhållningssätt och dess metoder kan hanteras inom den utbildningsvetenskapliga diskursen. Närmare bestämt på bilddidaktikens område.

Jag har inför mitt masterarbete läst och läst och läst... och samlat på mig en mängd artiklar och bokkapitel om estetiska lärprocesser, Arts-based research, konstnärlig forskning.

Hur ser vetenskapligheten i konstnärlig metod ut i förhållande till ämnesdidaktik i bild?
På vilka sätt kan konstnärlig metod bidra till bilddidaktikens utveckling?
Är konstnärlig metod kunskapsgenererande?

Forskningsöversikt, litteraturstudier, eget perspektiv
(kort koppling till folkbildning)

...en början?

En vetenskaplig artikelskiss

"Examensarbetet i denna kurs är författandet av en vetenskaplig artikelskiss. Artikeln skall behandla en ämnesdidaktisk (bild) frågeställning i relation till vetenskapliga teorier och metoder inom kunskapsområdet. Frågeställningen skall på något sätt beröra/behandla relationen mellan konstnärligt arbete respektive pedagogiskt arbete i ett samhälleligt perspektiv. Utgå gärna från den egna praktiken. Artikeln skall vara reflexiv, det vill säga belysa frågeställningen från olika perspektiv/förståelsegrunder."

I artikeln ska jag anknyta bildområdets ämnesteori till ämnesdidaktiken genom att utgå från ett lämpligt urval av kurslitteraturen och tre till fyra valfria vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet.
(Omfattning: 2000-3000 ord)

Jag googlar för att undersöka...
Vad är en vetenskaplig artikel och hur är den uppbyggd?

Vetenskapliga artiklar kan vara av olika slag:

Originalartiklar där författaren redogör för empiriska studier och för första gången beskriver resultatet från ett forskningsarbete.

Översiktsartiklar (review articles) är kritiska utvärderingar av olika tidigare publicerade studier.

Teoretiska artiklar syftar till att utveckla nya teorier utifrån redan existerande forskning.

Det absolut vanligaste svaret jag hittar på uppbyggnad av en artikel är IMRAD (en förkortning som består av initialerna hos de engelska orden Introduction Methods Results And Discussion). Alltså introduktion, metod, resultat och diskussion.

I de flesta sammanhang beskrivs mallen (för en vetenskaplig originalartikel) på följande sätt:

Abstract - en kort sammanfattning av artikeln. Här anges också ämnes- eller nyckelord som identifierar artikelns innehåll.

Introduktion - allmän bakgrundsbeskrivning, syfte och problemformuleringar presenteras. (Varför behövde studien göras? Vad ville man undersöka?))

Metod - för att läsaren ska kunna följa och upprepa forskningsprocessen. (Hur gick man tillväga?). Beskrivningen ska vara så detaljerad och noggrann att andra forskare kan bedöma tillförlitligheten och trovärdigheten.

Resultat - presentation av forskningsresultatet. (De viktigaste resultaten i sammandrag.)

Diskussion - tolkning och värdering av resultatet. (Vilka svagheter fanns i studien, vilka slutsatser kan man ändå dra?) Metodologiska överväganden diskuteras liksom hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning inom det aktuella området.

 Så nu är det väl bara att sätta igång då!

Seminarium 6: Dokumentation och presentation av konstnärlig forskning

Utgångspunkt i konstnärlig process.
"Konstnärlig forskning tar sin utgångspunkt i den konstnärliga processen och verksamheten, berör alla konstarter, är praktikbaseradoch inkluderar en intellektuell reflektion för att utveckla ny kunskap. resultatet från konstnärlig forskning redovisas vanligen i både gestaltande och skriftlig form."
(Vetenskapsrådet)

"Arbetar med konstnärlig metod, men precis som all annan forskning ställer den frågor, formulerar problem och redovisar resultat som kan granskas, godkännas eller underkännas och som presenteras i såväl gestaltande och reflekterande form. Det innebär att den konstnärliga artefakten, konstverket, är en del av resultatet." (Intervju med Ingrid Elam, dekan konstnärliga fackulteten Göteborgs universitet)

Till vilken nytta för samhället? Inte transparent, icke verifierbar (det egna i processen kan inte upprepas).
Större tolerans internationellt.
Vetenskaplighet tar över i former för avhandlingar.

Lästips! Andreas Gedins avhandling Jag hör röster överallt.

Konstnärlig forskning, det nya... (?)
- Konstnärer talar om sin praktik på ett mer metodiskt sätt
- Tidigare har konsten beskrivits utifrån (av humanvetenskaperna)
- Konstnärer talar om sina processer
- Konstnärer stiger in i gränspraktiker (tvärvetenskapliga projekt)

Seminarium 5: Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering

Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga basis.
- Förskjutning från forskning om till forskning i läraryrket.
- Via praxisnära forskning
- Vetenskapliga grundantaganden eller teorier som det dagliga lärararbetet vilar på.

Vad är praxisnära forskning?
Lärare studerar den egna verksamheten
Aktionsforskning (forskar i sin egen praktik när man gör det man gör)
Learning studies
Etnografisk metod
Autoetnografisk (för att få syn på det där emellan, vanligt i konst)

- Legitimitet till läraryrket
- Makt över den egna yrkesutvecklingen
- problematisering av lärares kunskap som enbart praktisk

Forskning sker främst i den egna verksamheten och är mer pragmatiskt inriktad.
Kanaliserar yrkesspecifika forskningsfrågor.

Lämnat metod i lärarutbildningen (istället didaktik) ---> svårigheter att tillämpa forskning i klassrummet, saknar metoder för det praktiska arbetet.

Frågeställningar:
Hur ser ni på förhållandet lärares legitimitet och forskningsanknytning i praktiken?
Behovet av forskning i läraryrket istället för om, varför är det viktigt? (om det nu är det)
Vad är skillnaden mellan lärarrollen och forskar rollen?