"Mina upplevelser vid läsning av Weber verkade inte på något avgörande sätt skilja sig från mina upplevelser vid betraktandet av, säg, en målning av Cézanne. Omvänt var jag benägen att förhålla mig till konstverk från skilda tider som vore de forskningsresultat. Men handlade det verkligen om en sammanblandning eller förväxling? Fanns det inte goda grunder för att förhålla sig till vetenskapliga produkter som till konstverk, och vice versa? Både vid läsningen av Weber och vid betraktandet av en målning av Cézanne hade jag en stark upplevelse av insikt."(Asplund 2003, s 20-21)Asplund frågar sig vidare om inte denna upplevelse av insikt i de båda fallen kan tas till intäkt för att vetenskap och konst är besläktade med varandra snarare än av varandra uteslutande verksamhetsformer.
Vad är ett vetenskapligt förhållningssätt?
Enligt Stukat (2006) betonar akademiska utbildningar allt starkare ett vetenskapligt förhållningssätt. Det här får mig att tänka på hur forskning ofta beskrivs (för studerande). Det finns tydliga mallar för hur forskning ska gå till; syftet ska formuleras klart och koncist, problemet ska vara tydligt och väl avgränsat samt möjligt att besvara, teorier och metod ska väljas, data samlas in och analyseras och resultatet ska beskrivas.
I denna mall är det svårt att trycka in konstnärliga metoder och de sätt på vilket sådan forskning går till. (definiera konstnärlig forskning)
"Ett ytterligare viktigt och ganska självklart skäl för den vetenskapliga träningen på högskoleutbildningen är att man lättare ska kunna ta till sig och förstå forskningsresultat och tillämpa dem i yrkets utvecklingsarbete. Avståndet mellan forskning och praktisk verksamhet måste bli mindre. (Stukat 2006, s 5)Betoningen av vetenskaplighet i kombination med kravet på tillämpbarhet (i vårt fall den didaktiska nyttan) styr forskningen inom respektive ämnesområde mot ett urval av forskningsfrågor som ska leverera den forskning som behövs och är användbar.
Detta uppfattar jag som projekt där det är lätt eller direkt möjligt att se tänkbara tillämpningar.
I förhållande till detta synsätt blir konstnärlig forskning och dess metoder inte "tillräckligt vetenskapliga". (definiera konstnärlig forskning och metod, vetenskaplighet)
I Den oväntade nyttan beskrivs vikten av fri forskning och hur värdefulla upptäckter kan dyka upp där ingen hade en aning om att man skulle leta. I skriften lyfts ett antal exempel fram på hur grundläggande forskning utan att vara styrd av tankar på tillämpningar ändå gett mängder av nyttor.
"Slumpen gynnar det förberedda sinnet – det var förklaringen bakteriologen Alexander Fleming gav när han inte kastade bort sin förstörda bakterieodling som hade möglat, utan istället insåg att han var något intressant på spåret. Bakterierna hade dött och med vidare forskning hittade han ett bakteriedödande ämne som mögelsvampen bildade. Det gav oss penicillin som än idag räddar livet på miljontals människor och ofta rankas som förra århundradets viktigaste upptäckt."
"De senaste åren har Sverige och andra länder gjort stora satsningar på innovation och vad som tros vara ”nyttig” forskning. Deltagande forskare måste redan i förväg definiera vad de förväntas komma fram till. Sådan styrning kan få forskningen att stänga dörren för oväntade upptäckter som dyker upp, och ofta kan visa sig vara mer värdefulla än de ursprungliga forskningsidéerna."Grundforskningen som beskrivs här är naturvetenskaplig och det kanske är det vanligaste området för den här typen av forskning. Men är det verkligen så stor skillnad mellan de olika vetenskapsområdena?
Kanske är det möjligt att se grundforskning och konstnärlig forskning som besläktade. Beskrivningen av grundforskning som ett förutsättningslöst och nyfikenhetsstyrt sökande efter grundläggande kunskaper utan att vara styrd av tankar på tillämpning, skulle lika gärna kunna sägas om konstnärlig forskning.
Även slump och intuition är redskap i forskningsprocessen.
Saker händer aldrig där man tror de ska hända,
inte heller går de via de vägar man tror. (Deleuze)
Är det artikelskrivandet som börjar här?
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Källor:
Asplund, J. (2003). Hur låter åskan?: Förstudium till en vetenskapsteori. Göteborg: Korpen.
Stukat, Staffan: Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund 2006.
Den oväntade nyttan. Kungliga vetenskapakademin, 2012.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar