tisdag 5 januari 2016

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

2010 års skollag innehåller en ny bestämmelse som lyder:

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”

Detta innebär kanske främst att lärarnas arbete ska styras av dessa två begrepp: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad betyder det? Hur definieras begreppen?
När man läser i propositionen om den nya skollagen verkar vetenskaplig grund mera handla om ett förhållningssätt. Där står: 
"De nationella styrdokumenten ger läraren utrymme att välja innehåll och metoder för att nå målen. Detta kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Arbetet i skolan med att välja innehåll och metod och att värdera resultat ska därför präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning och beprövad erfarenhet." (Lärarnas tidning 2011-11-17)
Sven-Eric Liedman menar i artikeln att vetenskaplig grund inte tydligt definieras, som att det finns en osäkerhet kring vad det betyder och att det vore bättre att formulera detta förhållningssätt på något annat sätt än som krav på vetenskaplig grund.
"— Det blir lite malplacerat när det inte finns någon koppling mellan forskning och undervisning som på universiteten. Kravet på vetenskaplig grund är ett väldigt skarpt krav."
"— Problemet med de pedagogiska metodernas vetenskapliga grund är att de domineras av tankeströmningar som skiftar snabbt, men också att metoder för lärande är så oerhört situationsbundna. Jag ser denna skrivning i skollagen mer som ett sätt att försöka komma åt så kallad flumpedagogik än att verkligen kräva vetenskaplig grund för utbildningen."
Eftersom begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte preciseras i skollagen har Skolverket tagit fram en genomgång som "...redovisar och tydliggör bestämmelsens intentioner baserat på förarbeten till styrdokument". I Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hittar jag inga direkta svar heller, men formuleringar som:
”...att begreppet vetenskaplig(t) förhållningssätt/grund innebär att kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang.”
”...att en definition av beprövad erfarenhet saknas.”
skolverkets hemsida beskrivs det på följande sätt:
"Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning."
"Beprövad erfarenhet har ingen exakt definition i lagtext eller förarbeten. Skolverket definierar, i likhet med Socialstyrelsen, beprövad erfarenhet som kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrade enligt vedertagen metod. /.../ Beprövad erfarenhet ska i likhet med forskningsresultat vara allmängiltiga, generaliserbara och därför överförbar mellan olika skolor." 
Här talas också om att arbeta forskningsbaserat:
Ett forskningsbaserat arbetssätt som är väl utvecklat säkerställer alltså att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att inta ett vetenskapligt förhållningssätt och kan sammanfattas med att man:
Identifierar, formulerar och löser problem; verkar för att bygga kunskap och transparens; kritiskt granskar resultat. I det vetenskapliga förhållningsättet är transparens av vikt vilket innebär att vara öppen med metoden man använt för att andra ska kunna förstå och utvärdera hur man kommit fram till resultaten. 
Jag upplever ingen reflexivitet när begreppen presenteras och ingen djupare diskussion eller problematisering om vad vetenskaplig grund, vetenskaplighet och beprövad erfarenhet egentligen innebär. Inte heller finns det redovisade kopplingar till ontologiska eller epistemologiska ställningstagande. Istället framträder en föreställning att det finns en gemensam vetenskapsteoretisk förklaringsgrund. De ord som används i förklaringarna får mig att tänka på mätbarhet, kvantitativa data, generaliserbarhet...

Enligt Nationalencyklopedin är vetenskaplig verksamhet eller forskning ”...ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat. En av vetenskapens, särskilt naturvetenskapens, huvuduppgifter brukar sägas vara att förklara verkligheten..."

I vetenskaplig metod av Rolf Ejvegård sammanfattas det på följande sätt:
  • Saklighet. Att man säkerställer att det man hävdar är sant och riktigt. 
  • Objektivitet. Att man återger ståndpunkter från alla viktiga håll, även sådana man inte håller med om. Redogöra vad som är empiriska resultat och vad som är egna åsikter. 
  • Balans. Att man ger lika stort utrymme till olika synsätt. 
Vem bestämmer vilka metoder som får kallas vetenskapliga?
Inom vetenskapssamhället finns en tradition av vilka metoder och tillvägagångssätt som anses godkända och vilka som inte gör det. En gråzon finns naturligtvis. I den här gråzonen dyker det upp nya vägar som senare kan komma att betraktas som godkända metoder. En viss utveckling av vetenskapliga metoder sker alltså kontinuerligt.