I see...

Seeing comes before words.
Seendet kommer före orden.

Se = att se (titta) på.
See = att se (titta) på, att förstå.

Kan man se något utan att förstå?
Kan man förstå något utan att ha begreppen (orden) först?
Finns det något utanför språket?

Note to self

Problemet är inte att göra bilden.
Problemet är att det uppstår så många intressanta
sidospår som man inte kan låta bli att följa upp.

Slutsats.
Det blir aldrig klart.

Kaos och undflyende associationer

Idag blir jag galen på min hjärna. jag försöker återigen samla tankarna. Men hela tiden får jag nya associationer som för tankarna kring visualiseringen åt spridda håll. Hur ska jag hinna få ner allt. Ena minuten är tanken där och sen försvann den för något nytt dök upp. Jag för frenetiska anteckningar för att inte glömma bort. Ändå silas en mängd igenom som försvinner.

Ungefär så här föreställer jag mig min hjärna idag:

PS. Jag älskar gummiklister!

Köksbordet

Vi äter inte i köket längre!

Jag gör hål för att...

...jag vill titta genom. Jag hade ju faktiskt en idé, eller två förresten med de foton jag scannade in. Det började med en noga uttänkt och nästan klar bild i mitt huvud som jag skulle använda materialet till.
Den har inte blivit av. Istället satte jag igång att göra hål.

De gamla bilderna skulle läggas under och skapa någon slags känsla av att man såg genom, bakåt, neråt i tiden. Men när jag lade mina håliga papper över bilderna så funkade det inte alls. Bilderna blev inte synliga på det sätt jag tänkt mig. Vad göra? Jag bestämde mig för att pausa och kolla på CSI istället. När jag satte mig tillrätta i fåtöljen hade jag fortfarande mitt håliga papper i handen och började kika igenom hålen på TV:n. Det såg ju lite intressant ut så jag började fota genom hålen.
TV-rutan kändes inte rätt så istället tog jag fotografierna. Resultatet syns här nedanför. Detta kan kanske vara utvecklingsbart.

Gorm den gamle

I vår släkt på pappas sida har vi haft riktigt med tur i släktforskningen och stött på en adlig gren. Det betyder (har jag fått förklarat för mig) att det går att följa släktleden mycket längre bakåt i tiden. Från kapten Zacharias Ulfsax, som blev tillfångatagen vid Poltava och mördades i fångenskap i Minsk 1721, kan man följa släkten ner till Gorm den gamle, en viking vars son Harald blåtand var kung i Danmark och Norge. (En utvikelse som inte direkt hör till det aktuella gestaltningsprojektet, men som jag inte kunde låta bli att gestalta ivarjefall).

Genom generationer

Är det kanske ett tecken på att man börjar bli gammal när man blickar bakåt? Jag har ivarje fall börjat fundera över förr. Samlat ihop bilder och berättelser från äldre släktingar. Jag har dessutom haft turen att ha släktforskare på både min mammas och pappas sida. Allt är fortfarande ganska fragmentariskt och inte på något sätt kronologiserat. Kanske behövs det inte. Jag börjar någonstans mitt i och ser vart det leder.

I helgen har jag börjat scanna in bilder från gamla fotoalbum.
Jag älskar känslan i gamla foton. Det svartvita gulnade och de bleka färger.
Känslan av en svunnen tid. Urvalet blir slumpmässigt.
Om jag behöver får jag komplettera senare.

 

  Mormor och morfar, för länge sen och för inte så länge (när jag var liten).

Ways of seeing på Skövde konstmuseum

Har tillbringat en eftermiddag på Skövde konstmuseum. Analysen jag ska göra bygger på att koppla ihop Bergers texter i Ways of Seeing med besöket på konstmuseet på något sätt. Jag vet inte riktigt hur jag ska anknyta till/förhålla mig till boken i den analys vi ska göra. Men det dök upp en del infallsvinklar under besöket. Vad händer med de reproducerade bilderna i musei-shoppen när de lämnar museet och lyfts ut från konstrummet? Jag har själv två av Marianne Lindberg de Geers verk på anslagstavlan hemma. Förändras deras betydelse i den nya kontext de hamnar i? Hur fungerar hängningen av museets verk i förhållande till varandra? Hur fungerar det ur ett pedagogiskt perspektiv? Berger menar ju också att det unika konstverket måste ges ett alldeles speciellt värde i en tid där alla bilder kan reproduceras. Fungerar museirummet mystifierande såsom Berger beskriver det? "If the image is no longer unique and exclusive, the art objekt, the thing, must be made mysteriously so." 

Även om det inte finns några klassiska kvinnliga representationer så som de beskrivs av Berger på Skövde konstmuseum, så finns det många representationer av kvinnor som skildrar ett kvinnligt perspektiv. Jag tänkte avsluta med en av mina favoriter. Det är Anna-Maria Ekstrands vägghängda tablå med namnet Playgirls and playboys do it better at home, but even... I hennes verk finns rosa fluff, uppstoppade djur, plastfigurer, blinkande lampor och krimskrams. Verket framstår i mina ögon som en veritabel flickflickig spya och jag upplever den alltid med skräckblandad förtjusning.

Genom tradition

Nu tänker jag på texter. Det hänger säkert samman med de diskussioner jag haft på konstteorin med mina studerande. Vi har pratat Platon och Aristoteles. Konstens roll som moraliskt fostrande. Kant och hans kritik av omdömet. Skönhetsupplevelse och det moderna konstbegreppets framväxt. Kulturellt betydelsefulla idéer.

Nu har jag klippt sönder Platons grottliknelse. Klistrat och pillat ihop den igen i fragment. Ordning fast inte... Sen tröttnade jag...hur fortsätter jag? Det får ligga på jäsning ett tag helt enkelt.

Sorterar tankar

Vad innebär det att språkliggöra gestaltningsprocessen. Jag är inte helt säker, men genom några frågor från en god vän i helgen började jag prata om vad jag gjorde och hur min process ser ut.

Jag beskrev lite slentrianmässigt min frustration över att inte komma vidare. Jag är tvungen att organisera och plocka runt i allt material som ligger på köksbordet: foton, utskrifter, skisser, anteckningar på små lappar, reklamblad och kuvert, några tydliga, andra omöjliga att tolka. Random noteringar av plötsligt tänkta meningar eller enstaka ord som dyker upp i huvudet när man minst anar det och blir nedskrivna på första bästa papper som finns i närheten. Jag bara måste sortera det innan jag kommer vidare.

Vad är det jag sorterar? Tankar. Jag går igenom mina tankar och ordnar dessa i något slags mönster, för att hitta spår som leder ut i nya tankar, som i sin tur behöver struktur för att bli möjliga att arbeta vidare med. Är det en känsla jag är ute efter? (Så arbetar nämligen min gode vän.) Det är det inte. Det är på något sätt innehållet jag vill åt. Vad handlar det om? Vad vill jag gestalta?

När det praktiska arbetet med gestaltningen börjar (när jag har bestämt mig) kan allt det bearbetade och sorterade få flöda ut fritt igen. Här kommer känslan in, och det estetiska. Jag måste trots allt erkänna att det måste bli estetiskt tilltalande. (Jag kunde inte förmå mig till att skriva snyggt.)

Ways of seeing

Idag hade Rikard och jag en maratonsittning genom alla avsnitt av John Bergers Ways of seeing. En hel del av det han tar upp känns ganska teoretiskt inarbetat idag. Kontexten, blickarna, konstmarknaden och reklamen. Jag vet inte riktigt än hur jag ska anknyta till/förhålla mig till boken i den analys vi ska göra. Studiebesöket blir på konstmuseet/konsthallen i Skövde. Kanske dyker det upp några infallsvinklar när jag är där.

Trots en del självklarheter gör sättet det presenteras på och hela tidsandan serien sevärd. Även om jag blev lite rastlös ibland (det är inte precis några snabba klipp eller rappa dialoger) så fascineras jag av tillbakablicken till 1972.

Alla fyra avsnitten finns samlade här.

Bakom mina solglasögon...

Naturligtvis poppar det upp några populärkulturella referenser 

när jag börjar tänka på att se genom något. 

Bakom mina solglasögon

kan jag va´ mig själv.

Allting blir så vackert genom,

genom mina solglasögon, är ljuset alltid gult.

Allting känns så riktigt bakom.

Möjligheten att titta utan att någon vet var man fäster blicken, 

en trygghet men också en distans som skapas.

I study nuclear science
I love my classes
I got a crazy teacher, he wears dark glasses
Things are going great, and they're only getting better
I'm doing all right, getting good grades
The future's so bright, I gotta wear shades

Helt annorlunda blir det när man plockar fram förstoringsglaset,
eller kanske mikroskopet. Nu handlar det om att syna något riktigt nära.
zooma in, skärskåda.

Över till [je´nå:m]

"Genom eller arvsmassa är en organisms ärftliga information kodad i DNA. Det vill säga den fullständiga DNA-sekvensen i en uppsättning av organismens olika kromosomer. DNA-sekvensering är den process som används för att bestämma ordningen av kvävebaserna". Jag inser genast att detta område vet jag väldigt lite om, trots att jag är ett CSI-fan. Rent visuellt ser det dock intressant ut.

Ett Kvickrots-rhizom (det där ogräset som man aldrig blir av med) däremot, kan se ut så här. Rotutlöpare som sprider sig åt alla. Ingen ordning och reda.
Vad har DNA, sekvensering, genom, kalejdoskop, rhizom och Esther Williams med varandra att göra?

STAY TUNED! så får vi se.

Kalejdoskopet

Våra diskussioner kring begreppet kalejdoskopiskt kön (som presenterades i avhandlingen Tecknad Tomboy - Kalejdoskopiskt kön i manga för tonåringar av Ylva Sommerland) har planterat kalejdoskopet som fenomen ordentligt i mina tankar. Förutom att förstärka tankarna på Genom eld och vatten har det satt igång andra visuella idéer. Detta ledde till att jag laddade ner appen Kaleidomatic och började leka med en gång.

Genom eld och vatten

Hur jag än försöker så återkommer mina tankar till Genom eld och vatten. Jag minns filmen som en färgsprakande favorit från när jag var liten. Jag var oerhört fascinerad av simscenerna men kommer inte ihåg vad filmen handlade om. Dags att se om den alltså. Jag inser ganska snabbt att den engelska titeln Bathing Beauty inte motsvarar mina förväntningar. Det gör inte innehållet heller. Men simscenen på slutet i Technicolor är fortfarande fascinerande.

Hur ser genom ut?

Rhizomatisk

Anteckningarna och diskussionerna i fredags har satt tankarna i rörelse ordentligt. Flikarna i webbläsaren förökade sig snabbt, trots att jag rensade med jämna mellanrum. Anteckningarna föranledde sökande och träffar på sidor med namn som Gilles Deleuze, Actor Network theory, Posthumanism, RSA Animate - The power of networks - YouTube, Oueerteori, kalejdoskop, och Rhizom (filosofi) bara för att nämna några. Vilket i sin tur ledde vidare till jordstam, stamutlöparsystem, ogräs, kvickrot och knölklocka. (Vilket för övrigt fick mig att minnas den lönlösa kamp jag förde mot de sistnämnda i min förra trädgård.)

Samtidigt med de mer teoretiska tankegångarna fanns hela tiden temat för vår visualisering där. Ordet eller begreppet GENOM har funnits i bakhuvudet sen vi fick det presenterat för oss. Jag började redan förra veckan med att slå upp ordet i SAOB. Vad betyder det egentligen? Men mer viktigt blev istället:

Vad betyder ordet för mig?
Något rör sig genom något annat. Från början till slutet av eller tvärsigenom.
Man ser genom något.
Sammansättningar: genomarbetad, genomsyrad, genomtrött.
Genom [je´nå:m] i biologin en organisms, cells eller virus hela DNA.

BVKM1

Bild och visuell kultur, ämnesteori och ämnesdidaktik är det långa namnet på den kurs jag just nu går på HDK. Det kan sluta i en magister om två år eller en master om fyra. Gestaltningsdelen av kursen ska  dokumenteras. Den gestaltande processen ska språkliggöras. Det kommer att ske här.

(När jag skulle skapa en blogg för min digitala loggbok upptäckte jag att redan 2006 hade jag registrerat en blogg med namnet SKISSAT på blogger. Inte ett inlägg har jag gjort! Men nu så...)

Det är väl bara att sätta igång då...

Jag kommer att dricka för mycket kaffe idag!