söndag 7 oktober 2012

Över till [je´nå:m]

"Genom eller arvsmassa är en organisms ärftliga information kodad i DNA. Det vill säga den fullständiga DNA-sekvensen i en uppsättning av organismens olika kromosomer. DNA-sekvensering är den process som används för att bestämma ordningen av kvävebaserna". Jag inser genast att detta område vet jag väldigt lite om, trots att jag är ett CSI-fan. Rent visuellt ser det dock intressant ut.


























Ett Kvickrots-rhizom (det där ogräset som man aldrig blir av med) däremot, kan se ut så här. Rotutlöpare som sprider sig åt alla. Ingen ordning och reda.
Vad har DNA, sekvensering, genom, kalejdoskop, rhizom och Esther Williams med varandra att göra?

STAY TUNED! så får vi se.


2 kommentarer:

Unknown sa...

En person genom genomet.

Arvsmassan har sagts vara som ett recept, till skillnad från att vara som en ritning, till en organism. DNA behöver en viss kemisk miljö för att något ska hända överhuvudtaget, och olika miljöer kan ha olika inverkan på fosterutvecklingen. Med andra ord kan man inte se på DNA exakt hur personen kommer att se ut eller vara; omständigheter (alla ingredienser) påverkar den färdiga måltiden... jag menar personen.

Den sista punkten - personlighet - är särskilt dubiös att betrakta från ett genetiskt perspektiv. Det gener gör, på kemisk nivå, är att uttrycka hur protein ska "se ut", och sedan är det den kemiska miljön som bestämmer proteinproduktionen. Vad proteiner har med personlighet svarar man inte på i en handvändning.

Vilket för mig till vad jag tänkte på när läste dina tankar: i skolan (och överallt) talar man om talang, begåvning och om att vara lagd åt det ena eller andra. Vad menar man egentligen med det? Det verkar finnas en vag föreställning om att man ärver begåvning, men att argumentera utifrån genetik är långt ifrån okomplicerat.

/Tomas

Yvonne sa...

Jag kan verkligen för lite om forskning på genetik-området. Men jag vill gärna förstå det som att vi alla kan förvärva och utveckla begåvning/talang/egenskaper under livets gång. Att hänvisa främst till arv i detta sammanhang (vi uttalar oss ju ofta som om detta vore fallet) känns alltför deterministiskt.
Jag läste någonstans att de reglerande proteinerna och deras verksamhet påverkas av omgivning, miljö, tidigare upplevelser och nya intryck. Vilket för mig känns som att miljö är en viktig/den viktigaste faktorn.