Kognition — Förnuft och känsla går hand i hand

Hittade ett intressant reportage om kognition som tar upp situerad kognition och begreppet extended mind.

Det handlar inte bara om stimuli från omgivningen, utan om ett intimt samarbete i den kognitiva processen. Vi är helt beroende av vår omgivning, i form av verktyg och hjälpmedel, för att alls kunna tänka. Man talar om situerad eller distribuerad kognition. ”The extended mind”, det utsträckta medvetandet, är vad som mest diskuterats bland kognitionsforskare de senaste tio åren, säger Nils Dahlbäck, en stor diskussion som fortfarande pågår. Sträcker sig vårt kognitiva medvetande/våra tankar verkligen ut i världen omkring oss?

I artikeln beskrivs hjälpmedel utanför oss själva som är oundgängliga för vår inlärning, förståelse, problemlösning, ja själva tänkandet. Här tänker jag på hur jag tidigare beskrivit visualiseringar med hjälp av collage som ett sätt att sätt att tänka. Jag kopplade detta till Barads begrepp Agential realism (att det sker en intra-aktion mellan mänskliga och ickemänskliga aktörer eller agenter).

Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap menar i artikeln att kognitionsforskarna idag är överens om att förnuft och känsla inte står i motsats till varandra. Tvärtom, de förutsätter varandra. Det rationella beslutsfattandet är en myt, känslor är alltid inblandade och besluten blir dessutom bättre om känslorna får vara med.

Jag träffade också på en intressant bok skriven av vetenskapsjournalisten Tor Nørretranders under mina sökningar. Märk världen, en bok om vetenskap och intuition beskrivs som en översikt över epokgörande genombrott i naturvetenskapens syn på världen. Meningar i baksidestexten som "De flesta mänskliga färdigheter från dans och fotbollsspel till tänkande och samtalande utövas bäst om man inte är medveten om vad man gör." och "Föreställningen om medvetandet som människans centrala, styrande enhet kan inte längre vidmakthållas." känns intressanta för mitt arbete. 

När jag diskuterade mitt kommande arbete med Katarina fick jag tips om Lars-Erik Björklunds avhandling Från novis till expert: Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. Avhandlingen beskrivs i pressmeddelandet från Linköpings universitet. 

Intuition, eller tyst kunskap, är svår att mäta och få syn på, och tenderar därför att nedvärderas. Men det finns en neurobiologisk förklaring till hur erfarenhetsbaserad kunskap uppstår, visar en ny avhandling i didaktik.

För några år sedan upptäckte neuroforskare att den mänskliga hjärnan har dubbla system för att ta emot och analysera sinnesintryck, ett medvetet och ett omedvetet. I det omedvetna, s.k. icke deklarerbara, systemet jämförs våra sinnesintryck med tidigare lagrade bilder. Vi har alla en inre bilderbok med lagrade erfarenheter utifrån vad som hänt oss tidigare i livet. Vi minns också utfallet, slutade det bra eller dåligt? Med hjälp av dessa lagrade sinnesintryck bedömer vi omedvetet den aktuella situationen och kan förutsäga utfallet. Denna förmåga har vi glädje av särskilt i komplexa och informationstäta situationer med mycket brus. Ju fler variationer av en situation som vi upplevt, desto rikare blir bilderboken och desto större sannolikheten att vi känner igen oss i en ny situation. 

- Det kan vara dofter, gester, en svårbeskrivbar kombination av intryck som gör att det vi kallar vår intuition säger oss en viss sak, säger Lars-Erik Björklund. Vi har ett minne som behöver byggas upp med sinnesintryck.