Jag läser En avestetiserad skol- och lärandekultur

Till det här seminariet skulle vi läsa Marie-Louise Hansson Stenhammars avhandling En avestetiserad skol- och lärandekultur; en studie om lärprocessers estetiska dimensioner. Det finns mycket intressant här att reflektera över, i nuläget väljer jag att dra ut citat som intresserar mig och som jag kan använda för vidare reflektion:

Estetikbegreppets definition.

”Estetikbegreppet definieras i läroplaner och kursplaner som upplevelsebetingade erfarenheter av lärostoff som väcker intryck av att något till exempel är behagfullt, skönt, värdigt eller sublimt, med andra ord en förhållandevis ålderdomlig och avgränsad förståelse av begreppet där även det sinnliga särskiljs från det estetiska.” (sid. 6) 

”...en bild av estetiska lärprocesser såsom varande i symbios med konstens metoder.” (sid. 6)

”Konstens metoder är att förstå som en beskrivning av de arbetsprocesser som är knutna till den skapande aktiviteten inom konstnärliga områden och beskriver bland annat moment som kritiskt tänkande, kreativitet och olika förståelser av det som studeras.” (sid. 6)

”Därför menar jag att det finns en risk att ett sådant innehåll tas förgivet i arbetet i estetiska ämnen, medan det aktivt måste tillföras som ett medvetet didaktiskt och pedagogiskt förhållningssätt i andra ämnen. På så sätt kan den estetiska lärprocessen uppfattas som autonom i den betydelsen att den är en kreativ och dynamisk process oberoende av kontexten och de individer som verkar där. Utifrån detta resonemang är min utgångspunkt i denna avhandling kritisk i förhållande till begreppet estetiska lärprocesser då det finns en otydlighet kring dess ontologiska kärna  samt en koppling till konstens metoder som gör att den i ett skolsammanhang kan uppfattas som ”fri” från behov av ämnesdidaktisk kompetens och pedagogisk ledning. (sid. 6)

[Ontologi i modern mening läran om de begrepp eller kategorier som man behöver anta för att kunna ge en sammanhängande, motsägelsefri och uttömmande beskrivning och förklaring av verkligheten eller någon del av verkligheten]

”Mitt intresse riktas särskilt mot denna sistnämnda forskningsinriktning där studiet av konstens metoder och estetiska lärprocesser fokuseras mot hur tänkandet utvecklas i estetiska utbildningsmiljöer.” (sid. 7)

”Att studera tänkandets utveckling inom ramen för utbildningsvetenskap är nära förbundet med kunskapsteoretiska antaganden.” (sid. 7)

”Det är i utforskandet av detta hur som mitt intresse riktas mot förståelsen av konstens metoder och estetiska lärprocesser som ett visst sätt att tänka, det vill säga särskilda handlingar, och dess samband med lärarens pedagogiska och didaktiska strategier samt elevernas handlingar i klassrummen.” 

-----------------------------------------

Fokus på hur tänkandet utvecklas i en viss miljö?

---> Icke-dualistisk syn på människan (Vygotskij)

-----------------------------------------

”Avgörande för förståelsen av lärandet är enligt Jarvis (2009), förutom att individen består av både kropp och sinne som står i relation till varandra och inte kan betraktas som två separata enheter, även att individen är social. Det är hela personen som lär och personen lär i sociala situationer. Detta kan betraktas som en relationell kunskapssyn, där kunskap uppfattas som en interaktion mellan människan och världen. Kunskapen är inbäddad i sammanhang och gör kontexten till en viktig aspekt av kunskapsutvecklingen."

[från LÄRANDE I RÖRELSE Utveckling av kroppslig förmåga ur ett icke dualistiskt perspektiv.
Heléne Bergentoft. Källan är Illeris, Knud (red.), Contemporary theories of learning: learning theorists ... in their own words, Routledge, New York, 2009]

----------------------------------

”På vilket sätt kan lärande relateras till begreppen estetiska lärprocesser och konstens metoder?” (sid. 11) 

”... avser jag att diskutera estetiska lärprocessers ontologi i relation till konstens metoder.” (sid. 11)

”Huruvida det förekommer estetiska lärprocesser eller inte är problematiskt att empiriskt studera och därigenom också att analytiskt diskutera då det inte finns någon klar avgränsning av begreppet.” (sid. 11)

”När estetiska lärprocesser används syftar jag på det innehåll som dessa relateras till inom estetiska ämnesområden som till exempel kreativa, reflekterande och nyskapande aspekter av lärprocesser.” (sid. 11).

”Som litteratur och forskningsöversikter vittnar om finns det en stor tvetydighet kring vad estetiska lärprocesser är för någonting och definitionerna är många.” (sid. 27) 

”I pedagogisk och didaktisk litteratur tillika forskning skrivs de estetiska ämnenas uttrycksformer ofta fram som ett yttre medel till ett djupare lärande i övriga skolämnen och hamnar med det oförhjälpligt i en roll av metodisk och stödjande karaktär för lärande av någonting annat än de estetiska ämnenas egen kunskapsbas.” (sid. 27)

”...kännetecknas sedan 1990-talet svenska forskningsrapporter inom området av frekventa försök att definiera estetiskt lärande (Lindström, 2009). Ur det arbetet har en ganska omfattande begreppsapparat utvecklats för att bland annat försöka förklara och definiera den estetiska verksamhetens betydelse för lärande generellt.” (sid. 27)

”...gör Lindström (2008, 2012) distinktioner mellan lärande om, i med och genom konst. Därmed presenterar han en analytisk modell som definierar estetiskt lärande utifrån fyra former. Förståelsen av estetiska lärprocesser blir därmed föränderlig beroende på lärandets syfte.” (sid. 28) 

”En väg i den riktningen och ett sätt för att komma ifrån ett mer romantiskt och ålderdomligt synsätt på estetikbegreppet menar författarna är att ta hänsyn till semiotikens syn på det estetiska.” (sid. 28)

”Främmandegörande innebär av-automatisering och den medvetet försvårade varseblivningen, eftersom perceptionsprocessen då kan ses som ett mål i sig och syftar till fördröjning och fördjupning. Dess motsats automatisering, är det sätt som livsvärlden ibland blir till rutin, upprepningar av scheman och mönster” (Marner och Örtegren, 2003 s. 80).

”...menar semiotikern Viktor Sklovskij att konstens främsta uppgift är att avautomatisera vår varseblivning och att genom det få oss att se med nya ögon på en företeelse. Detta är i övrigt en mycket vanlig beskrivning i litteratur och forskning av estetiska läroprocessers kvaliteter och nytta för kunskapsbildning.” (sid. 29)

”Begreppet estetiska läroprocesser definierar oftast inte hur handlingen (görandet) tillsammans med mediet blir till kunskap; kunskapandet, det vill säga relationen mellan handlingen och ämnet. Istället är det själva handlingen, det estetiska uttrycket, som står i centrum.” (sid. 29)

”Pedagogen tar en tillbakadragen roll, vilket menas bidra till barnet som medkonstruktör i sin lärprocess. Denna ”frihet” kan också uppfattas som en pedagogisk och didaktisk otydlighet. 

Pramling och Asplund (2003) talar i detta sammanhang om lärandets objekt i relation till lärandets akt. Lärandets objekt syftar här på målen för vad barnen/eleverna ska lära sig och lärandets akt beskriver hur och utifrån vilka villkor lärande sker.” (s. 30)

”Eisners (2002) slutsats är att lärande med och i estetiska ämnen kan utveckla sofistikerade och komplexa tankevanor som kan vara värdefulla såväl i det dagliga livet som i skolans övriga lärande, men han poängterar också vikten av medvetna lärare som riktar lärprocessen mot att utveckla och fokusera elevernas tänkande kring objekten.” (s. 33)

Synlig fokusförskjutning inom forskningen: begreppsliggöra det estetiska lärandet i syfte att analysera dess kärna, diskutera vad estetiskt lärande är, en problematisering ur ett didaktitskt perspektiv ---> studier av möjliga transfereffekter ---> vilken form av tänkande som utvecklas genom estetiska lärprocesser. (sid 33)

”I konstens metoder innefattas såväl det logiska som intuitiva tänkandet och görandet som kompletterande och nödvändiga delar för kunskapsutveckling där själva skapandeakten utgör en central funktion.” (sid. 34)

”...utgår jag i avhandlingen från antagandet att estetiska lärprocesser dels är att förstå som konstens metoder och dels att konstens metoder i den forskning som presenterats här, beskrivs vara de estetiska uttrycksformernas arbetsprocesser.” (sid. 34)

”Det är också i ljuset av denna utveckling inom forskning och det pedagogisk/ didaktiska fältet som min problematisering och ifrågasättandet av estetiska lärprocesser som unika, tagit form.” (s. 34)

”...tidigare studier misslyckats med att dokumentera det tänkande som de menar uppstår i estetiska lärprocesser. Om fokus är att förstå vad estetiskt lärande kan vara i form av tankeprocesser tycks

det mig relevant att studera och dokumentera lärande i form av tankeprocesser i ett medieneutralt perspektiv i relation till den dokumenterade vetenskapliga kunskapen kring konstens metoder.” (sid. 34)

”En sådan teoretisk utgångspunkt har av mig inte gått att finna i tidigare forskning förutom de idéer som Marner och Örtegren (2003, 2005) lyfter fram kring lärandets process som innehållande både instrumentella och estetiska funktioner. Genom detta resonemang har Marner och Örtegren (2003) närmat sig en gränsöverskridande förståelse av lärprocessers dynamik där både estetiska och instrumentella funktioner oavsett ämne, har betydelse för lärandet i en samverkande enhet. I en sådan generell förståelse av lärprocesser är den estetiska funktionens uppgift att få oss att se med nya ögon på en företeelse.” (sid. 34)

”I Sverige har, som tidigare diskuterats, etablerandet av begreppet estetiska lärprocesser som en

utveckling av konstens metoder, blivit direkt överförbart till läroplanens mål (Lgr11) för lärande och progression i elevers kunskapsutveckling.” (sid. 36)

”Dokumenten diskuterar lärande och kunskap i termer av utvecklandet av olika förmågor som till exempel kreativitet, problemlösning, reflektion och kommunikation, i större utsträckning än som förvärvandet av fasta normer.” (sid. 36)

”...i ett generellt och historiskt perspektiv på lärande och kunskap som tudelat mellan dikotomierna tänkande och kropp samt teori och praktik, lyfter, problematiserar och diskuterar relationen mellan konstens metoder, estetiska lärprocesser och lärprocesser generellt. Med den diskussionen vill jag sätta ljus på den utilitaristiska och pragmatiska positionen som konsten transformeras till genom begreppet estetiska lärprocesser i förhållande till övriga ämnens lärprocesser i läroplanen.” (sid. 37)

”...det som i litteraturen också definieras som konstens metoder; att reflektera, analysera och genom det okända se nya betydelser av det redan kända (Marklund och Berg, 1994; Lindström, 2002). Därmed beskrivs estetikens pedagogiska funktion som ett medel, en transformation av den

reella verkligheten till förståelse och kunskap om den. En process som enligt min tolkning beskrivs ske i ett yttre aktivt sammanhang, men som samtidigt sker parallellt med en inre, kognitiv, aktivitet.” (sid. 61)

”Med ovanstående som bakgrund utgår jag i avhandlingens studie från ett estetikbegrepp som definierar estetik och estetiska uttrycksformer som kommunikativa förståelseformer att skapa mening genom i undervisningskontexter. Centralt för en sådan definition är begrepp som reflektion, undersökande, experimenterande, kreativitet och fantasi. Detta är även grundläggande

aspekter av vad som kan förstås som kärnan i konstens metod (Lindström, 1994, 2002).” (s. 62)

”Att arbeta med och studera konsten genom dess olika uttrycksformer innebär ett lärande som ’kommer till’ genom kritiskt reflekterande, medskapande, problematiserande och prövande processer.” (s. 172)

”I den konstnärliga processen beskriver det divergenta lärandet, eller om man så vill tänkandet, den kreativa och den skapande handlingen (Lindström 2008, 2012). Konstens metoder kan utifrån ovanstående definitioner förstås som nya sätt att tänka om och se på omvärlden med hjälp av det vi redan vet.” (s. 177)

Källa: Hansson-Stenhammar, Marie-Louise (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur; En studie om lärprocessers estetiska dimensioner. Göteborgs universitet. Göteborg: ArtMonitor. Tillgänglig här.