Idag skulle jag sätta mig ner och börja skriva på ett PM om mitt magisterarbete. Ämnet som går under arbetsnamnet Movement of Positive Thinking har ju varit klart länge och att jag är kritisk är väl ingen nyhet. Jag började med att kolla Facebook och möttes direkt av följande truism:
Positivitetskulten är aldrig långt borta. Samma tankar, i klarspråk eller mer outsagda. På Facebook, Twitter och Pinterest, på jobbsökarkursen, vid middagskonversationen, på arbetsplatsen, vid anställningsintervjun, i sjukvården…
Jag leker med tanken om ett samhälle där vi, tillsammans med framgångspredikanter, skjutjärnspsykologer och självutnämnda coacher, har lyckats tysta de vankelmodiga, skeptiska, kritiska och omedgörliga rösterna.
DET känns riktigt skrämmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar