Makeovermani

Läser i Thomas Johanssons Makeovermani om Dr Phil.

Positivitetskulten

Det finns så många trådar att dra i nu. Hur ser det positiva tänkandets ideologi ut? Vilka är de bakomliggande motiven för spridningen av ideologin? Vem vinner mest på att denna ideologi upphöjs till sanning? Hur ser den grundläggande analysen av självhjälpslitteraturen ut? Vilka redskap presenteras för att uppnå målen? Vilka är egentligen målen?

Ehrenreich beskriver hur det mest typiska tonläget i en diktatur egentligen inte är svartsynen eller det öppna hotet mot de egna medborgarna, utan istället ett starkt krav på entusiasm och framtidstro, på enorma skördar och tjocka spädbarn. Det realistiska påpekandet att skördarna slår fel och att barnen är magra är det som inte tolereras.

Hur fungerar ett demokratiskt samhälle som har samma inställning?

Det är dags att zooma in. Men hur?

Lyssnar på Jenny Jägerfeldt i P1 Sommar och läser hennes  artikel Lukta på basilikan i Bang.

Unheimlich

Vad är det för fel på positivt tänkande? Varför känns meningen When life gives you lemons, make lemonade! inte riktigt bra. Det är något UNHEIMLICH över alltihopa — det känns självklart och naturligt, som vanligt, men någonstans därinne i orden finns en glidning eller en skevhet.

En falsk ton.

Jag är nog trött på dikotomierna. Ett helt samhälles diskurs kan inte byggas på motsatsparet
positiv/negativ. Det måste finnas plats för tvivel, skepticism och ifrågasättande.

Är det möjligt att gestalta unheimlich-känslan?

Examination 2

I den inledande höstterminens paper låg mycket av mitt fokus på att få en förståelse för en estetisk lärprocess: Att låta processen vara öppen, ställa frågor till materialet, och inte arbeta med givna svar. Det handlade ofta om att överhuvudtaget komma igång med den gestaltande processen. Arbetets fokus vändes inåt snarare än utåt. Den här terminen har kursens handlednings-innehåll till stor del handlat om den pedagogiska kontexten. Min handledare Fredric Gunve formulerar det så här:
Skillnaden mellan ett konstnärligt gestaltningsarbete och ett konstnärligt gestaltningsarbete satt i en pedagogisk kontext, är att den pedagogiska kontexten hela tiden tillför ytterligare en nivå, den relationella, gruppbaserade och det mellanmänskliga mötet.
Under vårens arbete upplever jag själv hur förståelsen för den pedagogiska kontexten börjat sjunka in och ökat mina möjligheter att sätta mitt gestaltningsarbete i ett pedagogiskt sammanhang.

Slutredovisningen av vårens arbete består av en pin, en affisch och ett fanzine.

Pågående...

Gilla läget – Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande

Nu har jag läst mängder med sidor på Internet om det positiva tänkandets förträfflighet. En medveten tankeprocess som ska förbättra hälsan, göra oss mer effektiva, uthålliga och göra det lättare för oss att uppnå våra mål. En mångmiljardindustri med böcker, tv-program, tidningar, seminarier, livscoacher och motivationskonsulter som utlovar minskad stress, mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, bot mot depression och ångest och en rad sjukdomar. Färdiga recept serveras på hur du kan tänka dig lycklig, frisk och framgångsrik. Det positiva tänkandet utmålas som en slags universalkur för allt. Så himla skönt då, när Barbara Ehrenreichs bok Gilla läget – Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande landade i brevlådan. Äntligen lite sund skepsis.
Ehrenreich bok är en uppgörelse med positivitetskulten. Hon har helt enkelt fått nog av den tvångsglädjekultur som alltid ordinerar en positiv attityd mot motgångar i livet. Hon beskriver hur positivitetskraven på ett konkret sätt används för att döva människors ilska över ett orättvist samhälle. Eftersom den bärande ideologiska tanken i positivitetskulten är att inga yttre omständigheter räknas i människors liv, ingen människa är beroende av det omgivande samhället, skjuts ansvaret för en mängd olika problem över på individen. Individen görs ansvarig för samhällets misslyckande utan att några strukturer ifrågasätts.

Movement of Positive Thinking II

Chant no. 1 from Yvonne Jonsson on Vimeo.