Creating Knowledge

Hmm … postdiscipline? 

Handledning – gestaltning – pedagogisk dokumentation

Jag har funderat en hel del kring vad det är jag egentligen vill undersöka och hur den gestaltande delen kan kopplas till den pedagogiska. Jag fattar faktiskt inte själv varför jag upplever detta som ett hinder. Men så fort jag börjar tänka på det fastnar jag och vet inte hur jag ska komma vidare. Jag tror att jag måste vända på det, se det ur ett nytt perspektiv.
När jag arbetar med bild är det ofta just berättelser eller idéer jag försöker gestalta visuellt. Så nu har jag bestämt mig för att gestalta de bilder som spontant dyker upp i mitt huvud när jag läser. Jag ska låta de tankar och visuella idéer som dyker upp när jag bearbetar de teoretiska perspektiven styra den praktiska processen. Att ge något en form och en mening genom att visa upp det är trots allt den vanligaste definitionen av gestaltning (show, don´t tell). Att använda sig av och arbeta med visuella representationer (gestaltningar) för att bearbeta information och skapa mening är en del av bildpedagogikens alternativ till förmedlingskunskap.

Process

Skriver ut.

Sorterar och klistrar in och antecknar.

Texter i lager på lager med fluorescerande understrykningar. 

En estetiserad väv av ord.

Skriv in det som definierar.

(Jag måste verkligen duscha)

Alla färgglada stickers i böckerna.

Händerna börjar skaka lite.

Jag har svårt att sitta still.

Går ett varv.

kokar kaffe.

Tar en cigg. 

Går ett varv till.

Fota böckerna

Materialitetens agens!

(Fan vad det plingar i telefonen)

…

Idé, riktning, tanke

Hur nya teorier ständigt påverkar mitt sätt att se världen.
Öppna upp för att bejaka nya och annorlunda sätt att förstå världen.
Kollaborativt kunskapande och i tillblivelseprocess (intra-aktiv).
Dokumentation som en aktiv performativ agent.

Konstnärligt gestaltningsarbete i en pedagogisk kontext:
- ofullständigt
- inte färdigt
- i process

Att försättas i ett pågående tillstånd (görande) som möjliggör en "efterkonstruktion" = analysen.
Från i till om.
Transformativt lärande, handling -----> produkt (resultat)
Pedagogens metaperspektiv – att transformera någon annan.

– Det här går inte att säga.
– Jo, det är du som måste bredda din förståelse.

Vad är syftet och målet med…?
Ett vagt kunskapsbegrepp är närmare sanningen. (I skolans värld är/måste allt vara tydligt.)

Om vi stryker målet.

Vad är nästa steg i ett masterarbete?

Random anteckningar från en typisk seminarie-diskussion. (utveckla senare)

Vad är nästa steg i ett masterarbete?
(avstamp i magisterarbetet)

Schibbolet – ett ord eller en fras som avslöjar var talaren kommer ifrån.
Teknik för att lösa upp vetenskaplig text – alienationseffekt.
Brecht använde en verfremdungseffekt för att motverka åskådarens möjlighet att involvera sig i ett illusoriskt narrativ och i karaktärernas känslor. Brecht menade att publiken behövde emotionell distans (istället för inlevelse) för att kunna reflektera kritiskt.

SYNLIGGÖRA – BELYSA (kanske inte nytt men…)
Inte vad betyder det? utan hur förändras det? 
BECOMING – Att vara är att vara i relation till.

Utgångspunkten för Barads onto-epistemologi. Det handlar inte bara om interpersonella relationer utan om materiellt-diskursiva intra-aktivteter.
Deleuze immanens-ontologi refererar till det inneboende och sammanflätade, eller helt enkelt till det ömsesidiga beroendet.
(kontrasteras av transcendens-ontologi där människan och omvärlden är åtskilda, inte bara från varandra utan även från någonting ovanför eller bortom oss själva som vi betraktar som universellt sant, oföränderligt eller oändligt. Människans roll som kunskapande subjekt blir att vara observatör och uttolkare av en essentiell sanning. För att veta något om världen måste vi hålla den på distans, därav uppdelningen subjekt/objekt).
Deleuze immanens-ontologi eller Barads onto-epistemologi innebär att vi måste skapa kunskap mitt i vårt beroendeförhållande till världen. Vi måste försöka förstå världen medan vi erkänner och visar hur vi är en del av den kunskapande processen.
I en relationell ontologi erkänner vi vårt beroende av den materiella världen i den kunskapande processen och tar i beräkningen att allt pågår i ett transformativt flöde.
Materialiteten har agens (får saker att hända) – utgångspunkten för kunskapandet är inte endast människan.
(Litteraturläsning: Pedagogisk dokumentation som aktiv agent av Hillevi Lenz Taguchi)

Vilka filosofiska rötter har min ansats/ingång?

Vilka varandeteoretisk (ontologi) och framförallt kunskapsteoretiska (epistemologi) utgångspunkter väljer jag att ha för mitt arbete?

Tankar kring utställning

I fredags var det uppstart för höstens kurser. Vi började med att diskutera examensutställningen utifrån frågeställningen: Hur ska mötet i en examensutställning ske? Mötet innebär, i det här fallet, att den konstnärliga/pedagogiska gestaltning står i relation till någon.
Vem är det vi vill möta – provocera/skapa/göra/förenas med – transformera?

Var är den pedagogiska kontexten?
Det tomma utställningsrummet är en stum yta som inte inbjuder till något socialt samspel.
Utställningsplatsen påverkar hur gestaltningen visar sig och dess meningspotential.
Utställningen är en social situation där gestaltningen möter betraktaren.
Betraktaren tittar, reagerar och diskuterar.
Gestaltningen ges röst och liv.
En performativ mening?

(Vad är en gestaltning? Varför använder vi just det begreppet?) 
(Varför har jag inte förrän nu, efter två år, börjat fundera över den definitionen?)

Om jag gör så här
konstnärlig/pedagogisk gestaltning
blir det enklare då?
Mindre belastat?

Reviderat, inskickat, KLART!

Examination

Nu närmar det sig

Den sista månaden har verkligen intensiv-ägnats åt uppsatsskrivning.
Berg- och dalbana.
Examination 2 juni.

Längre dag

Lång dag

Jamen precis...

Jag plockar runt bland mina texter

Nu har jag läst så himla mycket. Varje ny text leder till nya texter som leder till…
Det känns som att alla texter på något sätt pratar med varandra. Från tankar om pedagogik, metod och ett lärande subjekt har jag hamnat i en filosofisk snårskog. Vad är en människa? Vad är en tanke? Vad är kunskap?
Jag har för länge sen gett upp möjligheten att dra i någon röd tråd. Jag får börja fragmentariskt och se vart det leder.

Konstnärliga forskningsmetoder II

I fredags pratade vi vidare om Open-source. Vi hade dessutom fått en praktisk uppgift som innebar att sätta det egna arbetet i ett öppet förhållande. Alla i gruppen gjorde sitt material delbart för en remix.

"Gör ert verk och material delbart. Gör en remix på ett av verken som någon annan i gruppen gjort. Du kan välja ett enskilt eller inkludera flera verk från gruppen. Remix är ett ganska brett begrepp så möjligheterna är många. Välj ett sätt som passar dig."

Litteratur var Bourriauds Postproduktion. Culture as Screenplay: How Art Reprograms the World och här är mina gula överstrykningar:
Postproduction…refers to the set of processes applied to recorded material.
…an ever increasing number of artworks have been created on the basis of preexisting works.
This art of postproduction seems to respond to the proliferating chaos of global culture in the information age.
…the eradication of the traditional distinction between production and consumption, creation and copy, readymade and original work.
…working with objects already informed by other objects. Notions of originality (begin at the origin of) and even of creation (making something from nothing) are slowly blurred in this new cultural landscape…
They testify to a willingness to inscribe the work of art within a network of signs and significations, instead of considering it an autonomous or original form.
It is a matter of seizing all the codes of the culture, all the forms of everyday life…and making them function.
We tinker with production, we surf on a network of signs, we insert our forms on existing lines.
The artwork is no longer an end point but a simple moment in an infinite chain of contributions.
Why would´t the meaning of a work have as much to do with the use one makes of it as with the artist´s intentions for it?

Jag får inte riktigt tag i det...

Form och innehåll I

Referens saknas

Ungefär som lyrik från 60-talet, sa någon.

Ingen prenumeration på NE.
fyrtiofem dolda ord.
?

Mellanspel

Läser Laurel Richardsons Writing – A method of inquiry. Richardson karaktäriserar skrivandet som en metod för att ta reda på mer om sig själv och om det valda ämnet. Skrivande är också ett sätt att förstå – en metod för upptäckt och analys. Genom att skriva på olika sätt, menar Richardson att vi upptäcker nya aspekter av vårt ämne och vår relation till detta. Form och innehåll är oskiljaktiga.

Jag fastnar för hennes diskussion om Mixed genres och kristalliseringen.

"In postmodern mixed-genres texts we crystalize." 

Den postmoderna textens värde finns i möjligheten att kombinera symmetri och substans med ett oändligt antal möjliga former, innehåll, transmutationer, multidimensionaliteter och infallsvinklar.

Kristalliseringen ger oss en fördjupad, komplex och grundligt ofullständig förståelse för ämnet. 

Vi vet mer och tvivlar på det vi vet. 

 

Hello Google

Writing: A Method of Inquiry | Another String to Our Bow: Participant Writing as Research Method | Art, Equality and Learning: Pedagogies Against the State | Autoethnography | A/r/tography - reSearch | Brocading the world: A poetic inquiry | The visual as a thinking tool: developing students’ critical thinking skills through images | A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia: Gilles Deleuze, Felix Guattari, Brian Massumi | Literal = bokstavlig | Bokstavlig = inget tolkningsutrymme, oproblematisk, konkret betydelse |  fotnoter, innehåll | Evocative, serving to bring to mind = minnesväckande | Kristallisera, metafor för postmodern text | Woman, Native, Other: Writing Postcoloniality and Feminism - Thi Minh-Ha Trinh | When the Moon Waxes Red: Representation, Gender and Cultural Politics: Trinh T. Minh-ha | teorier inom samtidskonsten | Processkonst | Institutionskritik | Criticality in art | An Investigation of The Space Between The Painting and The Photograph: Deconstructing The Process and Reflecting on | From Criticism to Critique to Criticality, Irit Rogoff | Method Meets Art: Arts-based Research Practice - Patricia Leavy | relationell estetik | deltagande konst | Konstnärsnämnden - Färsk historia: en seminarieserie om heta ämnen inom de senaste 20 årens konst (Umeå) | Iaspis - Nya relation-aliteter - ett seminarium om kruxen med relationell och interaktiv konst | Konst, makt och politik : Skriftserien Kairos Nr 12 | Nomadologin : Skriftserien Kairos Nr 4 | Deleuze och mångfaldens veck | Glänta 1.04 Deleuze | Death at the parasite cafe: social science (fictions) and the postmodern - Stephen J. Pfohl | Culture, Power And History: Studies in Critical Sociology | "The end of sociology?", by Irving Louis Horowitz | Posthumans and After | Who Speaks and Who Replies in Human Science Scholarship? Kenneth J. Gergen | In Memoriam to Post-Modernism | Postmodern vertigo | symbolisk interaktionism | Metaphors We Live By | Creative Writing 101| 

Diskussioner / PM

Ungefär så här dagen efter:

Måste nog smälta den här diskussionen kring mitt PM och fortsatta arbete.